tjugotrea

alla <3 dag närmar sig...

Men jag förväntar mig ingen uppvaktning, trots att jag uttalat att jag önskar sådan....
(på mitt eget lilla subtila sätt)

Mina Valentin hälsningar går till några få utvalda
En lite öster ut, en lite väster ut
å så han i norrort
å så han däruppe

Ska nog inte klaga - men det är inte heller det jag gör
Men
det har genom dagar som gått
gått upp för mig
att de som ligger mig varmast och närmast om mitt hjärta faktiskt är
riktigt goa vänner och de flesta av dem faktiskt e
flickvänner...

Det är skönt när man inte känner någon press
"nu måste jag ringa, nu måste jag höra av mig"
för det är något jag är riktigt dålig på
Men när vi väl hörs/ses
så e det som igår
och utan att vi behöver förklara så kan vi utbyta
hemligheter....

Jag har en hemlig "crush"
å så har jag en stor besvikelse....

Det va tänkt att jag skulle bevista ett bröllop i augusti
men nu har jag hört från en vän till en vän att
bröllopet redan är över
Suck...


Ibland blir man förskjuten utan att riktigt egentligen förstå varför,
och ibland så undrar man om det är värt något att
gräva i det....
För
va det en vän som valt att vända dig ryggen
så kommer det väl en dag de vänder åter
om det va
riktig vänskap

Annars?
tja, va ska man göra?

Ine

I sex veckor kör vi nu på lördagar....
Låtarna har legat ute sen i eftermiddags så här är vi så gott som klara över hur resultatet blir...
å som jag nämner på statusraden på Face book
"svävar du inte i livsfara, stör oss inte...."
för visst är det allvar?
visst är det härligt?
glitter och glamm
å bensprattel

Detta härliga evenemang som alla har en åsikt om,
till och med min äldsta son som hatar detta spektakel säger;
"Man måste ju titta annars vet man inte vad man hatar"
så nu tittar vi

och stör oss inte....
Vi har under eftermiddagen har sonen och jag laddat
vi har bakat pizza - god
sonen har bakat sockerkaka - mycket smaskig
nu står smågodiset framför sonen

själv fortsätter jag med lite mer försiktigt the istället för kaffe
för magen är orolig och nervös
inte bara för MGP
utan troligen för mycket som tillexemepelvis goa härliga CE påpekade idag när hon ringde....

Jag ska nu tänka på mig, sonen och MGP
NU KÖR VI

För

RäTT
LåT
SkA
ViNNA

I nästan en månad har jag vetat att blodtrycket e högt, högt HÖGT
vanligtvis så tillhör jag en liten skara av låg-blodtryckare som vi kallas (inte mycket bättre de men differensen blir så mycket värre)
Nu slår det hårt i kroppen och  efter de första veckornas
"VA? Nääääeeee inte har jag väl deeee"
så inser jag nog att stresen jag lever med är kanske mer än vad ska fixa...
vadå  stress?  kanske nån tänker som vet hur min vardag ser ut
Jovisst e det lite jobbigt ibland men oftast tar jag  itu med problemen ett i taget
men jag lever ju även med saker som ligger utanför egen kontroll och de kan va nog så stressade...

Att vara ensamstående med en fjortonåring som förutom vanlig tonårsrebellitet och lustig röst även har Asperger och numera inte går  i vanlig skola utan har en form av hemundervisning - som han oxå ifrågasätter... det gör nog en mer stressad än jag kanske tänker på
Just nu sitter han för övrigt brevid mig och skrattar med sprucken röst (härliga målbrott) åt Sveriges värsta bilförare....
klockan är snart ett men inte bekymrar det honom
För det händer visst något för tonårspojkar när det passar dem...
de blir vampyrer

hur ska man annars förklara
*de vill absolut inte utsättas för solljus utan går ut först efter solen gått ned
*De har de mest konstiga ritualer för sig innan det är dags att gå till sängs "jag ska bara" följt av "Ja men jag sa ju att jag ska bara"
*de utformar ett nytt språk och har konstiga läten för sig (minns som igår när den äldre sonen blev erbjuden en bra slant bara han klara att sjunga en vers av bä bä vita lamm utan att spricka - han fixade det inte)
vanligaste svaren på frågor till dessa varelser brukar vara något som "skit ner dig", "men ahhhh" och de börjar alltid sin konversation med att hålla någon liten mikrofon mot munnen, sätter upp fingret mot den som stör och säger "BRB" tar ner handen och frågar;" Ja va e de jag e faktiskt upptagen"
va kan de va annat än några sekt-ritualer de har för sig? BRB? Hette dom inte B2 och B1 för några år sen?  för visst måste BRB va någon släkting till B1/B`?
*De äter konstiga saker, kakor e gott, mjukost e gott - Ja ni fattar va?
*De har matt, tråkig blick och e alldeles likbleka....
*De luktar konstigt och strumporna går nästan av sig själv till tvättkorgen....

Så; de måste va vampyrer


Nåja
Inte gör det att blodtrycket sjunker när man har dessa tossiga tankar i huvet men det gör livet lite roligare....

Någon håller mitt hjärta i sina händer  så egentligen är det ju hans fel att trycket e högt....
Men idag fick jag höra att spenat e bra för högt blodtryck och det gillar jag....
Aftonbladet hade härförleden en artikel där det stod att sex e bra mot högt  blodtryck

men om jag provar det....
det får bli en hemlighet....
precis sm resten av inlägget
för nu sliter sonen i datorn

Han måste ju.... och jag vågar inte säga emot en vampyr....
bäst att lyda
så återkommer jag en annan dag...
Todelooo

skyndade till besiktningen, som vanligt ute i sista minuten...
Vet egentligen inte varför men tror att det har med vårarna i skåne som gjort mig skrämd av Bilprovningen, de som känner till min historia vet att i slutet av mars eller början av april så va det alltid jäktigt att få alla lastbilar som skulle rulla i Sverige under ett halvårs turnerande, de va jäktigt att få alla i tid till Bilprovningen i Älmhult och sedan ok med inte allt för många två-or...
Varje år samma sak....jag är mer ängslig för bilbesiktningen än för min egen årliga checkup hos läkare, tandläkare eller va det än  må vara...

Nåväl, förra året så tog Caroline hand om det, nu va jag helt plötsligt själv...
Stewen skulle säkert på "Sheldon"-vis klara att köra bil men det vore dumt att få prick för olovlig körning bara för att man har en fånig mamma....

I sista minuten så...iväg,...
titta! en automat att checka in på - skönt att slippa personlig service?
så va det att bara köra in...
Hej
hej....
Titta gärna riktigt hårt och noga för jag vill inte ha några överraskningar, bad jag och jag såg att föraren som stod och väntade på sin bil vid sidan om tittade väldans konstigt på mig....
"kommer nog att göra dig besviken, kollar bara det som behövs"
ok, men tipsa mig gärna om du ser något som jag bör åtgärda även om det INTE behövs....
(Nu gick den andra föraren till fikahörnan för han hade nog hört tillräckligt mycket dumheter)

Jag fick gå  längre fram i bilhallen för att vänta in PÄRLANS checkup
Jaaaa duuuu säger den rätt söte kontrollanten
oj, tänker jag nu kommer dödsstöten.....
"va ska jag säga? det här ser man verkligen inte var dag"
Va..aa.aadå?
"en bil av det här märket och årsmodell ser man nästan alltid helt sönderrostad och med dåliga bromsar etc men den här bilen
"Är ÄLSKAD" flek jag in
"Ja, det syns... otroligt fint rostskydd under, däcken kunde va bättre men det visste du och du får inget påpekande på dem"
"tac....ck" viskade jag fram
"så va du klar och vi ses om ett år igen"
"Va de allt? fråga jag"
Javisst, här finns inga fel ingenting att tillägga...

Och detta har jag varit nervös för?
detta?

Nej skärpning Ine
För mig betyder nu bilprovningen
trevliga kontrollanter
inte så liberala kunder i bilhallar brevid
och en checkup av min pärla som
så väl behöver kollas

Så det e nästan att jag längtar till nästa gång...
ska det behöva gå ett helt år?
suck...
men gott att höra


Så nu rullar den ett år igen...
Fast jag vet att egentligen förvaltar jag den bara
för Caroline har nog siktet inställt på att mamma snart behöver ny bil så hon får ta över den
Nåja, vi får väl se hur det blir med det...

Todeloo
Ine